Sitter nu klockan 7 på söndagmorgon och funderar hur jag ska förklara del 2 av “Hur fungerar mentala bilder”.
Låt oss ta det här ur stavningsperspektivet till att börja med.
Hur man använder mentala bilder när man stavar. Inom den traditionella pedagogiken talar man ju om fonetikens vikt i samband med läsning och skrivning. Såvitt jag kan bedöma så pratar man inte ens om något annat. Så om vi då antar att människor endast kan hantera information på 3 sätt. Visuellt, kinestetiskt (känslobaserat) och auditivt. Det lämnar ju inte utrymme för så många alternativ. Det innebär att när man ska stava ett ord så måste ju den informationen lagras kognitivt på något sätt på något av dessa 3 sätt. Är du med?
Jag brukar be folk att stava ordet “jort”. Första bokstaven saknas, men det finns två alternativ, ett h eller ett g. De låter exakt likadant men betyder helt olika saker. Informationen man behöver finns helt enkelt inte i det auditiva. Samma sak om man pratar om ord med sje-ljud. Stjärt, stjärna, skjul, skär, skjuts osv stavas olika men låter likadant. Sedan har vi ord som låter olika i olika delar av landet men ändå stavas likadant. Dusch är ett exempel. Även om man nuförtiden inte lika uttalat uttrycker att man ska stava som det låter så kommunicerar man det ändå. Och även om man inte gör det (vilket säkert finns på vissa platser) så finns det brist på alternativ. Inte undra på att antalet dyslektiker ökar!
Så om du läste förra inlägget om mentala bilder så gick jag in lite på att hur vi gör våra mentala bilder påverkar utfallet.
De flesta dyslektiker som jag talar med har en vana av att hur de gör bilderna i samband med ord ofta inte är särskilt välgjorda. Ta t.ex Victoria från artikeln “Victoria botade sin dyslexi med hjälp av Kattmodellen” . (Notera att ordet ‘bota’ inte används av oss på Kattmodellen i samband med dyslexi, det där är Aftonbladets ordval.) Hon hade sina ord 5 m ifrån sig, cirka 3 cm stora med blå text på grön bakgrund. Om du hade haft en papperslapp som illustrerade det här så är det inte så lätt att se vad det står där. Det finns även de som har vit text på vit bakgrund, ord som rör mycket på sig, bokstäver som hoppar och byter plats och en mängd andra fenomen. En del tycker att det här är lite konstigt. Att sådana egenskaper ska påverka mentala bilder. Har tidigare skrivit om Stephen Kosslyn, som du kan hitta mer information om på Harvards hemsida. Det här är det fenomenet hans forskning bygger på.
Så första steget i Kattmodellen är att vi lär elever att göra en mental bild av en bild på ett korrekt sätt och att göra en vana av det.
